I förarbetena indelas tillfälliga abnormtillstånd i två kategorier: tillfälliga omtöckningar och tillfälliga psykiska sjukdomstillstånd. Flinks tillstånd under natten faller under kategorin tillfälligt psykiskt sjukdomstillstånd. För helhetens skull redogörs även för de tillfälliga omtöckningar.

Tillfälliga omtöckningar:

Prop 1945. 207 s. 109:

”För att en övergående rubbning av själsverksamheten skall medföra straffrihet bör det krävas att rubbningen inneburit ett höggradigt omtöckningstillstånd.”

SOU 1956:55 s. 270 (förarbeten till 1962 års brottsbalk):

”Har någon utan eget vållande tillfälligt råkat i sådant tillstånd att han är från sina sinnens bruk får straff ej ådömas”.

Tillfälliga psykiska sjukdomstillstånd

Prop. 1962:10 s. 354:

Då risken finns att den tilltalade framkallar psykiska sjukdomstillstånd inför domen bör man ej överlämna till vård där sjukdomstillståndet kan antagas vara snabbt övergående.

Prop. 1962:10 s. 572:

Lagrådet stöder resonemanget ovan men förtydligar att tillfälliga psykiska sjukdomstillstånd inför domen bör rendera fängelse istället för vård endast i de fall gärningsmannen var frisk vid tidpunkten för brottet.

Prop. 1962:10 s. 107:

Psykiska abnormtillstånd skall också medföra straffrihet även om tillstånden inte är att betecknas som sinnessjukdom.

SOU 1977:23 s. 253:

Lagöverträdare som var psykotisk vid brottets begående skall inte dömas till frihetsberövande inom kriminalvården. (SOUn resulterade ej i lagstiftning men prop. 1990/91:58 hänvisar till den.)

Prop. 1990/91:58. s. 453:

För definition av begreppet psykisk störning hänvisar deparetmentschefen till socialstyrelsens bilaga till propositionen (s. 86). Där nämns inget om särbehandling av tillfälliga psykiska sjukdomstillstånd.

Doktrinen och tillfälliga psykiska sjukdomstillstånd

Kommentarer till Brottsbalken (1988) s. 260:

”Även kortare abstinenstillstånd kan vara så svårartade att de är att betecknas som allvarlig psykisk störning”. Medförfattare till detta kapitel var justitierådet Johan Munck som dömde Flink.

Slutsats

Förarbetena gör ingen generell åtskillnad mellan kortvariga och långvariga psykiska sjukdomstillstånd. Avgörande för om ett psykiskt sjukdomstillstånd skall anses ha betydelse för en gärningsmans tillräknelighet är tillståndets intensitet och inte dess längd. Ingenstans nämns att kortvariga rusutlösat tillstånd av psykotisk karaktär principiellt inte faller under förbudet mot att döma psykiskt störda lagöverträdare.

Möjligheten att döma till fängelse vid kortvariga psykiska sjukdomstillstånd finns bara i en mycket speciell situation; då man kan anta att den tilltalade före domen framkallat ett övergående psykiskt sjukdomstillstånd. Någon sådan situation förelåg inte i fallet Flink; frågan var ju huruvida Flink varit psykiskt störd under mordnatten.