Flink hade inför tingsrättens förhandlingar genomgått två olika undersökningar som skulle utreda om han varit allvarligt psykiskt störd vid tidpunkten för brottet och om han fortfarande var det. Undersökningarna kom till motsatta slutsatser.

Rättspsykiatriska undersökningens sammanfattning

Den rättspsykiatriska undersökningen (RPU) gjordes av en överläkare, en psykolog och en kurator. RPUn gjordes veckorna efter dådet och var färdig i början av juli 1994. Enligt RPUn led Flink av en ospecifik personlighetsstörning av narcissistisk karaktär som dock inte var av den graden att den kunde betecknas som en allvarlig psykisk störning. Flink hade under mordnatten lidit av en alkoholutlöst psykisk störning som var relaterad till hans kris med flickvännen. Störningen var inte en allvarlig psykisk störning. Flink led ej heller vid undersökningstillfället av en allvarlig psykisk störning.

Vid bedömningen av RPUns värde som underlag för en domstol bör påpekas att undersökningsledaren medgav att Flink under hela utredningsperioden befann sig i ett psykiskt chocktillstånd och att detta varit till visst förfång för undersökningen (tingsrättens dom sid. 21.) Att notera är också att kuratorn i sitt utlåtande inte finner några sociala eller socialpsykologiska förklaringar till Flinks handlande: ”att MF, ovan nämnda natt, skjuter inte mindre än sju för honom okända personer till döds under kraftig alkoholpåverkan låter sig enligt undertecknad svårligen förklaras utifrån gängse till buds stående förklaringar” (tingsrättens dom sid. 21).

Socialstyrelsens rättsliga råd

På begäran av försvaret inhämtades yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd. Rådet som består av jurister, läkare och psykologer hade i sin tur begärt in yttranden av professorerna i rättspsykiatri Sten Levander och Lars Lidberg. Rådet fann samma personlighetsstörning som RPUn men tillmätte den större betydelse för brottet. Rådet bedömde också nedsättningen av Flinks psykiska hälsotillstånd under perioden före brotten som allvarligare än vad RPUn funnit. Flinks agerande under veckorna fram till mordnatten ses av rådet som en utveckling mot ett psykostillstånd.

Rådets majoritet fann också att Flink reagerade avvikande på alkohol och att han svårligen kunde förutse hur han skulle reagera på alkohol. Rådet fastslog att Flink begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning i brottsbalkens mening och att denna störning fanns kvar i form av bristande realitetsanpassning, narcissistisk personlighetsstörning och en betydande risk för självmord. De medicinska förutsättningarna för att överlämna Flink till rättspsykiatrisk vård förelåg följaktligen.